Skapa dina unika romankaraktärer
– karaktärer som stannar länge i läsarens minne
Skapa en backstory – sätt färg på dina karaktärer
I det här avsnittet får du konkreta skrivtips för hur du steg för steg skapar oförglömliga och mångbottnade karaktärer.
Läs om hur du kan hitta inspiration till dina karaktärer och hur du bygger deras personlighet, hur du utrustar dem med mål och drivkrafter och låter dem utvecklas.
Om du tar dig tid att lära känna dina karaktärer utan och innan kommer du lättare att kunna förmedla en tydlig bild av dem i din berättelse.
Ett sätt att skapa ett unikt persongalleri är att du ställer dig ett antal frågor om dina karaktärer. Med hjälp av svaren skapar du en ”backstory”, en bakgrundshistoria, till var och en av dina karaktärer.
På så sätt kan du ge dina karaktärer egenskaper som gör att dina läsare kan identifiera sig med dem, sympatisera med dem, heja på dem och minnas dem – långt efter att de läst ut boken.
Här följer ett antal skrivtips som hjälper dig att skapa en backstory:
Karaktärerna i din roman är stommen i berättelsen
När du bygger dina karaktärer är du som författare fri att sätta ihop dem precis hur du vill.
Plocka en egenskap här, en kläddetalj där. Nutida såväl som historiska personer kan vara bra inspirationskällor. Liksom bilder.
Jag hittade en akvarell häromdagen i mina gömmor. Ett gammalt färgtryck, där jag fyllt i vissa fält allteftersom jag tyckte mig se figurer där i virrvarret av former och nyanser.
Bland alla färgklickar finns en dam med hög krage längst upp till höger i bilden. Ser du henne? Hon gav mig uppslag till en karaktär i en av mina romaner. Så enkelt – och så slumpartat – kan det vara ibland.
När du skapat dig en vision om en karaktär är det dags att fantisera fram den så att den blir tydligare.
Vad heter dina karaktärer?
När du bestämmer vilka namn dina karaktärer ska få är det viktigt att namnen är kulturellt trovärdiga. Dessutom behöver de stämma med den tidsepok där din berättelse utspelar sig.
Genom att till exempel googla på ”svenska namn på 1920-talet” hittar du en mängd sidor där du kan botanisera för att hitta vilka namn som var populära under 1920-talet.
På så sätt kan du hitta bra namn på de karaktärer som ingår i din roman om de var födda under just den tidsperioden.
Vill du ha fler namn att välja på så finns mera utförlig statistik hos SCB, Statistiska Centralbyrån. De har en web-sida där du kan se vilka namn som var vanligast för kvinnor respektive män under olika år mellan 1922 och fram till nu.
När du går in på den sidan kan du välja indelning (”förnamn kvinnor, topp 100” eller ”förnamn män, topp 100”). Sen kan du välja ”markera alla” för att få med alla 100 namnen eller skriva in ett speciellt namn att söka på.
Därefter väljer du ett (eller flera) årtal, alternativt ”markera alla” så får du upp en lista där de 100 vanligaste namnen för nu levande personer listas, utifrån deras födelseår. Länken till sidan hittar du här nedan:
Namnskick
Om dina karaktärer kommer från ett annat land, eller en annan kultur, behöver du leta fram ett passande namn från just den kulturen.
Det är viktigt för trovärdigheten i din berättelse, framför allt om du själv inte är så bekant med kulturen i fråga.
Om det är en person som har arabiskt ursprung kan du hitta lämpliga namn genom att googla på ”arabiska namn”.
Lämpliga namn på en japansk karaktär får du fram genom att söka på ”japanska namn” och så vidare.
Tänk också på att namnskicket är olika i olika länder. I vissa länder har man dubbla efternamn. Spanjorer, till exempel, har namn efter både modern och fadern, men japaner, till skillnad från oss, sätter efternamnet först.
I Sverige används ofta släktnamn. Islänningar, däremot, använder inte släktnamn. De bildar efternamn av faderns eller moderns förnamn, till exempel Gunnlaugsson eller Finnbogadóttir.
Fler exempel kan du hitta genom att googla på ”namnskick”.
Intervjua dina karaktärer
Vad vet du egentligen om dina romankaraktärer? Hur bär du dig åt för att levandegöra dem för dina läsare?
Ett sätt att ta reda på det är att grilla dina karaktärer med tuffa frågor samtidigt som du föreställer dig att de är fullt verkliga personer.
Vilka värderingar har de? Har de haft några motgångar och framgångar i sina liv? Vilka goda relationer har de och vilka dåliga? Vad gör dem arga, glada eller ledsna?
Ställ dem inför etiska dilemman och kräv besked av dem. Ifrågasätt deras svar, ställ motfrågor, vänd på deras argument.
Du behöver också notera basfakta: Hur gammal är din karaktär? Hur ser hen ut? Kroppsform, utseende, hållning, klädstil? Hur uttrycker sig personen?
Det senare kan ha kopplingar till vilken uppväxt eller utbildning personen har, som vi ska komma till strax.
Familjesituation
Var i livet står din karaktär när din berättelse börjar? Startar du till exempel när huvudpersonens äktenskap tar slut?
Då kan det vara bra att veta om karaktären någon gång levt ensam. Om inte, så kanske du kan skruva upp ångesten några extra varv när skilsmässan är ett faktum.
Utöver detta kan du behöva ha koll på personens ursprungsfamilj. Finns det syskon? Vilken relation har din huvudperson till dem och till sina föräldrar?
Vanor och olater
Är din karaktär en noggrann person eller en slarver? Har hen en sorglös inställning till livet eller är hen kanske en strukturerad, ordningsam paragrafryttare?
Är hen rädd om sina egna saker men vårdslös med andras? Hur är det med resvanor, hygien och matvanor?
Utbildning och yrke
Har din karaktär ett yrke du inte är bekant med så kan du behöva göra lite research. Samma sak med utbildningen.
Kanske är utbildningen och yrket ett resultat av personens uppväxtmiljö? Eller något helt motsatt, som en revansch eller protest mot de värderingar familjen haft?
Ekonomisk situation
Det här kan hänga nära samman med föregående punkt, men kan också ha kopplingar till nästa punkt.
Börja med att fundera på hur karaktärens finanser ser ut när du släpper in din läsare. Vad har karaktären gjort för att ha den ekonomi den har?
Åsikter och värderingar
Vilka åsikter och värderingar har din karaktär och hur har de formats? Var står hen politisk och vad grundas det ställningstagandet på?
Har hen ändrat sig under livets gång eller stått fast vid samma saker hela tiden? Kommer hen att ändra sig under den tid din roman pågår? Varför/varför inte?
Var växte dina karaktärer upp?
På landet eller i stan? Serverades allt på silverfat eller var det en ständig kamp för tillvaron?
Var det tryggt eller otryggt? Fanns det våld, ångest, harmoni, sagostunder, utflykter? Vilka erfarenheter av livet har de gjort?
Var föräldrarna närvarande eller frånvarande? Förekom svek eller mobbing? Framgångar, gemenskap och vänskap?
Temperament
Är din romankaraktär lättretad och har kort stubin? Eller kanske alldeles kolugn vad som än händer? Finns där en manisk sida eller kanske en depressiv?
Är hen snäll och bryr sig om alla utom sig själv? Eller en drömmare med huvudet i det blå som inte märker vad som sker runt omkring?
Vad gillar dina karaktärer att göra?
En människa i verkliga livet brukar ha några hobbies och intressen. Vilka har din romankaraktär? Samla på frimärken, spela fotboll, laga mat?
Eller kanske modellbygge, parkour, broderi, schack eller tävlingsdans?
Gå på museum
Gå på museum en regnig dag när inspirationen tryter eller en dag när det är stekhett och du längtar efter skuggande, svala väggar.
Där finns till exempel många porträtt, stämningsfulla tavlor och skulpturer att inspireras av till dina romankaraktärer.
När du tröttnat på oljor, akvareller och gamla fotografier, vänd ryggen mot dem så att du betraktar de andra museibesökarna i stället.
Kanske hittar du då förlagan till någon av de karaktärer du behöver i din berättelse?
För när du sitter där kommer en femåring ivrigt skuttande fram till montern med stenåldersgraven du sitter bredvid och hojtar ”Kolla, mamma, vad häftigt!”
Mamman hastar efter, hyssjar och plockar upp kepsen som ungen tappat, samtidigt som hon räcker den gallskrikande babyn i vagnen nappen så att åtminstone ett av barnen tystnar.
Under tiden kommer en äldre dam där borta, på väg mot galleriet längre bort. Kan hon ge dig något uppslag?
Hon i svarta högklackade pumps, grå trenchcoat, med guld och glitter i öronen och runt halsen. Hon som med ihopknupen mun och höjt ögonbryn skrider förbi den ursäktande mamman, in i nästa utställningsrum?
Stilla sjunker damen ner på bänken framför museets stolthet bland landskapsbilderna.
Du noterar kanske att hon inte märker den lilla pöl som bildas nedanför paraplyet som hon lutat mot bänkens ryggstöd.
Här går du i gång och föreställer dig genast att hon och den nyss bortgångne maken älskade den där tavlan. Att det var här de träffades den gången för många år sen.
Du tänker att de aldrig fick några barn och att hennes syskonbarn är precis lika irriterande som den där ivriga ungen som gapar att han bara ÄLSKAR skelett.
Studera människor i din omgivning
Du hittar alla upptänkliga karaktärer på bussen, i väntrummet hos tandläkaren, i affärsköerna, på film och i tv-sofforna. Använd dem som modeller för dina karaktärer och fantisera ihop deras bakgrund utifrån frågor som dessa:
Hur ser deras vardag ut? Vad har de för värderingar? Vad tänker de på innan de ska somna? Vem skulle de vilja krama eller be dra åt fanders – och varför?
Välj ut någon du sett nyligen och skriv en scen ur personens liv, så som du föreställer dig den. Och vips har du kanske inspiration till något att gå vidare med.
Eller – varför inte välja ut någon i den egna bekantskapskretsen eller i böcker du läst?
Flerdimensionella karaktärer
Verkliga människor är sammansatta av en mängd olika egenskaper. Det behöver dina romanfigurer också vara för att upplevas som trovärdiga.
Men det behövs mer än så. Egenskaperna behöver kompletteras med motpoler.
En person som är noggrann och arbetsam på jobbet kan till exempel vara lat hemma. Motpolerna lat – arbetsam bildar en dimension av karaktären.
Olika personer i en berättelse har olika relationer till andra karaktärers olika sidor. Så kan till exempel gangsterkungen vara hård mot sina underhuggare, men sedd ur barnbarnets ögon är han mjuk och världens snällaste.
Ju fler motpoler din karaktär har, desto fler dimensioner får hen. Ju fler dimensioner, desto djupare blir din karaktär. Därmed också mer intressant för läsaren.
En karaktär kan vara mångfacetterad men finns det inga motpoler så blir det ändå inget djup.
Karaktärernas mål och drivkrafter
För att en berättelse ska bli intressant och spännande så att du fångar dina läsare behöver karaktärernas mål och drivkrafter vara tydliga för läsaren.
Vad har din huvudkaraktär för mål? Vilka är personens drivkrafter? Vad står på spel och vad händer om hen inte når målet?
Redan på de första sidorna behöver du låta läsaren ana lite av, men inte hela, svaret på de frågorna.
Målet kan vara av olika slag: till exempel att hitta kärleken, få ett eftertraktat jobb, få balans och trygghet i livet, tillskansa sig makt, tjäna mera pengar eller att hämnas.
Karaktärernas drivkrafter kan grunda sig i några viktiga förutsättningar. Människor har grundläggande behov såsom mat, vatten, luft, sex och sömn.
Men vi behöver också trygghet, gemenskap, kärlek, självkänsla, uppskattning och möjlighet att utveckla våra förmågor. Mer om de grundläggande behoven kan du läsa om du googlar på Maslovs behovstrappa:
Om de grundläggande behoven inte tillfredsställs kan ångest över det göra att man utvecklar beteenden för att dämpa ångesten.
Sådana beteenden kan till exempel vara grälsjuka, hämnd, våld, självförnekelse, flykt, kontrollbehov, driften att utsätta sig för faror, översittarbeteenden och så vidare.
Omständigheter från barndomen, trauman, familjeförhållanden och speciella händelser kan ha stor påverkan på en individs drivkrafter.
Personens omedelbara önskningar och drömmar, liksom dennes sexuella erfarenheter, rädslor och preferenser kan också utgöra drivkrafter och mål som för berättelsen framåt.
Viktigt är att du som författare presenterar din romankaraktärs mål och drivkrafter tidigt i berättelsen, antyd gärna detta redan på de första sidorna för att skapa en nyfikenhet hos läsaren.
Låt karaktärerna växa
Vart är dina karaktärer på väg? Vad händer dem längs vägen och hur har de förändrats när de når målet?
Huvudpersonen behöver utsättas för motgångar som hen ska ta sig an och överkomma för att så småningom nå sitt mål. Vilket i sin tur, som tidigare nämnts, innebär att karaktärens mål måste vara tydligt för läsaren.
Huvudpersonerna behöver också uppvisa någon form av förändring under resans gång. En förändring som kommer genom de strapatser hen genomgår och de motgångar som hen övervinner.
Som läsare vill jag kunna förstå och följa huvudpersonens strävan, bita på naglarna i motgångar, hurra i medgång och i slutet av berättelsen bli upplyft av hur hen utvecklat nya insikter.
Gestalta dina karaktärer i stället för att faktadumpa
När du vet allt du behöver veta om dina karaktärer kan du lättare få fram det i din text utan att för den skull behöva göra faktadumpar.
Tanken är alltså inte att du ska göra en lång framställning med alla de fakta du tagit fram om din karaktär, utan att du ska pytsa ut lite i taget.
Se därför dina karaktärsbeskrivningar som ett faktabibliotek att gå tillbaka till när du ska gestalta dina karaktärer.
Om du t ex har bestämt dig för att din karaktär är noggrann så kan du visa det genom att låta hen stoppa skoblock i sina ytterskor och ställa in dem i garderoben.
Om hen å andra sidan är en slarver så kanske du låter hen trampa ur sina snedgångna skor på hallmattan precis innanför dörren.
Gestalta alltså egenskaperna, det som färgar en människa, hellre än att berätta om dem.
Det gör du genom de handlingar karaktärerna gör, det de säger eller har på sig.
Låt din läsare själv tolka hurdana de är. Därmed låter du läsaren stiga in i din berättelse, ta dina karaktärer till sig – och minnas dem. Läs mer om gestaltning här ->